Det är rimligt att tro att Gud existerar. Syftet med föreliggande arbete är att på kosmologisk-epistemologiska grunder argumentera för att så är fallet samt förklara varför vi både är och bör vara motiverade att agera som om så också är fallet. Argumentet baseras på en kosmologisk valsituation. Ett och endast ett av följande alternativ är sant:1. Universum saknar början och är oändligt gammalt.2.

Denna uppsats handlar om gudsbevis; om det är väsentligt att de finns och hur trovärdiga de förekommande är. För att behandla detta ämne har jag läst böcker som jag ansett varit relevanta i frågan. Det mest omdiskuterade gudsbeviset är det "ontologiska", först formulerat av Anselm av Canterbury. Han hävdade att eftersom existens i verkligheten alltid är större än existens enbart i medvetandet, och vi kan tänka oss ett väsen så stort att vi inte kan tänka oss något större, så måste detta väsen även existera i verkligheten. Malcolm utvecklade detta argument till att Guds existens måste vara logiskt nödvändig.

Jag har i den här uppsatsen analyserat Baba Jaga je snijela jajes (2008) hybridlika struktur genom att göra en postmodernistisk analys. Under uppsatsens gång har jag läst och tolkat vad olika teoretiker har skrivit om postmoderna begrepp; såsom hybriditetsbegreppet, det ontologiska tvivlet samt även med att definiera myten och fiktionen. Jag har genom citat och analys gjort en personlig tolkning och skildrat detta i analysen. I min uppsats har jag visat att romanen har en hybridliknande struktur genom häxan Baba Jaga som saknar egenskaper och genom myten som saknar kärna. Jag har även visat detta genom den lekfulla berättarstrukturen och genreblandningen.

This essay is a study that takes interest in technical and technological change essential to philosophy of science. What is shown is the importance of an active attitude towards this change, by the articulation of the question: Does technical development lead to new ontological questions for science? - and by the answer that such questions do appear.It is clear that passive assumptions in this matter might prohibit science in the proceeding search for truth.By examples of ways in which technical development helps and challenges science, it is concluded that scrutiny of the relationship between technical development and ontological suppositions and hypotheses within science is well motivated..

Denna studie syftar till att framhålla ett perspektiv på reklambilders symboliska och ontologiska egenskaper. Studien grundar sig i tre informanters egna betraktelser av den inre varseblivning och de känslor som uppdagats då de beskådat reklambilder. Uppsatsen behandlar några av de betraktelser som gjordes av informanterna, och belyser likheter dessa emellan. Vidare sätts betraktelserna i ett nytt perspektiv genom att behandla dem utifrån ett ontologiskt närmande, vilket uppdagar reklambildernas funktion som medel för reflektion, samt för upprätthållandet av en gemensam föreställningsvärld..

Jag har i den här uppsatsen analyserat Baba Jaga je snijela jajes (2008) hybridlika struktur genom att göra en postmodernistisk analys. Under uppsatsens gång har jag läst och tolkat vad olika teoretiker har skrivit om postmoderna begrepp; såsom hybriditetsbegreppet, det ontologiska tvivlet samt även med att definiera myten och fiktionen. Jag har genom citat och analys gjort en personlig tolkning och skildrat detta i analysen. I min uppsats har jag visat att romanen har en hybridliknande struktur genom häxan Baba Jaga som saknar egenskaper och genom myten som saknar kärna. Jag har även visat detta genom den lekfulla berättarstrukturen och genreblandningen.

Jag har i den här uppsatsen analyserat Baba Jaga je snijela jajes (2008) hybridlika struktur genom att göra en postmodernistisk analys. Under uppsatsens gång har jag läst och tolkat vad olika teoretiker har skrivit om postmoderna begrepp; såsom hybriditetsbegreppet, det ontologiska tvivlet samt även med att definiera myten och fiktionen. Jag har genom citat och analys gjort en personlig tolkning och skildrat detta i analysen. I min uppsats har jag visat att romanen har en hybridliknande struktur genom häxan Baba Jaga som saknar egenskaper och genom myten som saknar kärna. Jag har även visat detta genom den lekfulla berättarstrukturen och genreblandningen.

1734 var Emanuel Swedenborg en hårt arbetande, rationalistisk vetenskapsman i tidens anda. Detta år utgav han ett av sina mest ambitiösa vetenskapliga och naturfilosofiska verk, Principia Rerum Naturalium. Han försökte här skapa en cosmologia generalis ? enallomfattande kosmologisk beskrivning från elementarpartiklarnas uppkomst och konstruktionupp till stjärnornas och planeternas formande. Denna uppsats utreder den ontologiska grundenför Swedenborgs naturfilosofi och lyfter fram tidigare ofta förbisedda aspekter, som hansspekulationer om multiversum.

Jag har i den här uppsatsen analyserat Baba Jaga je snijela jajes (2008) hybridlika struktur genom att göra en postmodernistisk analys. Under uppsatsens gång har jag läst och tolkat vad olika teoretiker har skrivit om postmoderna begrepp; såsom hybriditetsbegreppet, det ontologiska tvivlet samt även med att definiera myten och fiktionen. Jag har genom citat och analys gjort en personlig tolkning och skildrat detta i analysen. I min uppsats har jag visat att romanen har en hybridliknande struktur genom häxan Baba Jaga som saknar egenskaper och genom myten som saknar kärna. Jag har även visat detta genom den lekfulla berättarstrukturen och genreblandningen.

Den här kandidatuppsatsen i ämnet landsbygdsutveckling beskriver det små-skaliga kustfiskets förändring från efterkrigstiden fram till idag med exempel från Södra Marsö, i Misterhults skärgård på Smålandskusten. Det småskaliga kustfisket står inför många utmaningar i form av sin små-skalighet samt påverkan från regleringar inom dagens fiskeripolitik, som är anpassade till storskaligt fiske. Jag har intervjuat tre kustfiskare och genom deras upplevelser tagit del av hur fiskeripolitiken blivit en allt större del av deras vardagsliv. Fiskarna har lågt förtroende för myndigheter, vilket tar sig olika uttryck. Analysen görs utifrån ett perspektiv där expertsamhällets inverkan på poli-tiker och fiskare är central. Fiskarnas ontologiska trygghet påverkas, och systemets kolonisering av fiskarnas livsvärld visar sig. Myndigheternas relation med fiskare har utvecklats till vad som kan kallas en social fälla..

Denna uppsats är en fallstudie av ?Klimatpiloterna i Askersund i Laxå?, ett projekt som har velat lära människor hur man kan reducera sina koldioxidutsläpp. Arbetet bygger på semistrukturerade intervjuer med projektdeltagarna och syftet är att beskriva hur de får vardagen att fungera när de samtidigt försöker minska sin klimatpåverkan. En viktig teoretisk utgångspunkt är att vardagen är praktisk och till stor del består av oreflekterade rutiner. Begreppet risksamhälle används för att belysa hur informanterna tack vare klimatexperter, i detta fall projektledarna, blir medvetna om både klimathotet och vilka förändringar de bör göra i sina vardagsrutiner.

Problem: Förhandlingslitteraturen har under de senaste decennierna haft en säregen utveckling, och forskare har debatterat vilka beståndsdelar och element som egentligen ska anses bygga upp förhandlingar. Det finns idag därför en risk att förhandlare kan få en snedvriden bild av förhandlingar i verkligheten. Syfte: Studiens syfte är att öka förståelsen för förhandlingssituationen och belysa de faktorer som kan påverka dess utfall. Metod: I denna uppsats har en fyrstegsmodell utvecklats. Denna utgörs av informatonsinsamlingssteg med fyra olika ontologiska status; litteratur, seminarie/intervjuer, semi-realitet och verklighet.

Uppsatsen syfte är att identifiera och problematisera hur diskurser om kultur förhåller sig till våld mot barn hos socionomer samt att problematisera och reflektera över diskursernas konstruktion. Frågeställningarna i uppsatsen är: Vilka diskurser om kultur i förhållande till våld mot barn förekommer hos socionomer? Vad innefattas i dessa diskurser? Hur kan dessa diskurser problematiseras? Uppsatsens ontologiska inriktning baseras på ett postmodernt och socialkonstruktionistiskt perspektiv. Undersökningen bygger på kvalitativ metod. Empirin utgår ifrån fyra halvstrukturerade intervjuer med socionomer.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka de bakomliggande faktorerna hos den enskilda individen med utländskbakgrund som nått framgång på den svenska arbetsmarknaden är. De viktigaste bakomliggande faktorerna som vi funnit i vår undersökning för att nå framgång på arbetsmarknaden är vilja, motivation, engagemang och ansvar. Både vår forskning och tidigare forskning har visat att en positiv syn på det ?nya samhället? har en viktig betydelse för den enskilde individen som kan ses som en bidragande faktor gällande framgång i samhället. Gemensamt för vår forskning och tidigare forskning är dessutom att utbildning och språklig färdighet, samt att ständigt vara aktiv i personlig utveckling och på så sätt vara flexibel är avgörande för att nå framgång genom att nå de individuella målen.

ADHD är idag ett av de mest studerade medicinska tillstånden och den snabbast växande diagnosen. Medicin som behandling av ADHD har liksom diagnostiseringen de senaste åren ökat markant, trots att det inte finns studier gjorda som kan visa på medicinens långsiktiga beroendeframkallande effekt. Det finns en tydlig oenighet i hur ADHD uppkommer och hur kriterierna för att ställa diagnosen bör vara utformade. Syftet med denna forskningsöversikt är att undersöka kunskapsläget kring fenomenet ADHD och dess behandling. För att begränsa vår studie har vi valt att fokusera på den del av kunskapsläget vars fokus ligger på behandling och utifrån relevanta studier undersöker vi sedan vilka ontologiska perspektiv på ADHD som går att urskilja.